Även barnen har en stor del i teaterföreningen EBBE:s framgångar.

Under ett par år har två barndramagrupper med proffshjälp från Teaterspindeln i Göteborg tränat och uppfört två föreställningar inför 200 personer.

Teater för både stora och små. År 2003 startade föreningen EBBE en dramagrupp för barn.

EBBE:s ordförande Kristina Andrén-Lindahl letade med ljus och lykta efter en passande pedagog, och efter idogt sökande föll ljuset på gruppen Teaterspindeln i Göteborg.

– En gång, inte mer! Aldrig att jag orkar åka så långt ut i obygden.

Ica Johansson på teaterspindeln, var bestämd när hon satt på bussen ut till Gällinge, efter att ha åkt både spårvagn och pendeltåg. Så här långt orkade hon inte åka en kväll i veckan. Någon måtta får det ändå vara.

Men så mötte Ica barnen i Gällinge. En grupp på 24 barn- både tjejer och killar – och det blev kärlek vid första ögonkastet.

Barnen älskade Ica – och Ica älskade barnen. Intresserade, läraktiga, roliga ungar som tyckte att Ica var det bästa som hänt dem – på mycket länge. Två grupper startades – en för de mindre barnen, 7-9 år och en för de större10-13 år. Max 15 barn i varje grupp.

Det var tänkt att Ica skulle jobba med Lill-Ebbe-barnen sex veckor under hösten. När styrelsen i EBBE fick reda på hur stor glädje barnen haft av Ica, sökte man och fick bland annat ekonomiskt EU-stöd för ytterligare sex dramalektioner under våren 2004. Och nu resulterade arbetet i en riktig föreställning.

För det var det barnen allra mest önskade sig – att få göra en riktig teaterföreställning med publik och biljetter. Med hjälp av entusiastiska föräldrar syddes kläder, tillverkades biljetter a 50 kronor styck för vuxna och 30 kr för barn. Det gjordes programblad, städades på och utanför scenen, ritades affischer och tränades för det vilda.

Och lördagen den 15 maj 2004 var det urpremiär på stora EBBE-scenen.

Barnen spelade upp två olika föreställningar – Drottningens halsband och Det stora äventyret.

Minst 200 betalande kom och det blev stående ovationer. Roligt, gripande, fantastisk koreografi och en teaterdisciplin, där barnen alldeles själva, utan vuxnas hjälp, höll reda på sina entréer.

Frågan är vem som var stoltast – barnen, Ica, föräldrarna eller publiken som faktiskt tappade flera av förvåning över att det fanns så teaterbegåvade barn i Lill-Ebbe.